Svimmning som ledde till operatin

Fick hem ett brev idag där det stod att de hade satt upp mig på väntetid till operation nu, att jag kommer få en kallelse sen när det är dags. Suck det kommer verkligen bli av snart.

För er som inte vet så svimmade jag i sommras, fick ett liknande epeleptiskt anfall. Anna som var med och såg detta blev så klart orolig och ville först åka in till akuten men ja sa att det var okej, ja va så klart trött och måde inte särskilt bra efter händelsen men ja intalade mig själv att ja bara hade svimmat av och att kroppen fått ett spratt bara. Inget mer med det, kan hända alla tänkte jag. Men Anna gav sig inte, hon va på och tjatade dagar efter att ja skulle åka och kolla upp om ja hade epelepsi, Till slut lyssnade jag och gjorde som hon sa. Jag trode verkligen inte att jag hade epelepsi eftersom ja bara svimmat den gången och en gång innan och fått "skakningar" men tänkte att de var lika bra och kolla upp ifall att..

Så jag gick ner till vårdcentralen fick prata med min husläkare och berättade om händelsen som hade hänt runt en månaden sen då. Han sa att jag borde sökt upp läkare precis efter de hade hänt för då kunde man tydligen se lättare om det var epelepsi men de hade jag ju inte gjort så han tog en massa prover på mig. Blodprov, ekg och allt va det var. Han såg inget som verkade konstigt då men såg endå allvarligt på saken och ville skicka mig på fler undersökningar i värnamo. Fick göra eeg, magnet röntgen och endel där.
Några dagar efter fick jag ett samtal hem, de var min husläkare som ringde. Som lät ungeför såhär:

- Hej
- Hej Camilla det är Per, jag har fått svaren nu från proverna du tog och det ser inte bra ut
- Jaha?
- Ja på röntgenbilderna har de hittat nått som ligger och trycker på hjärnan, kan vara en systa eller nått
- Va?
- Ja jag vet inte riktigt vad det är för jag brukar aldrig få sånna här svåra besked men om du vill kan du komma ner imorgon och ta gärna med dig pappa och mamma så kan vi prata mer om det här och försöka bli lite klokare på det.
- okej


Den kvällen efter det samtalet hade jag tusen tankar i huvudet och allt vändes upp och ner. Vi åkte ner dan efter och pratade men blev inte mycket klokare där. Fick bara höra om hans funderingar om va det kanske va och inte va. Fick tid till mer undersökningar och röntgningar. Fick efter många dagar, veckors tid veta lite mer att de inte var nått alvarligt som att de inte var en tumör. Men ja fick endå inte åka till Vitryssland som jag skulle eller köra bil eller åka iväg längre sträkor i fall de skulle hända nått, igentligen ville de lägga in mig men jag vägrade för jag mådde bra och varför skulle ja få ett till anfall som ja fick för ett par månader sen?

Efter fler veckor fick vi svar från ytligare prover jag gjort att ja inte hade epelepsi, att det var systan som tryckt på nån nerv och osakart ett liknande anfall. Så jag fick medecin, epelepsi medecin som skulle göra att de inte skulle upprepas. Och då fick ja köra bil igen, eftersom de inte va epelepsi och ja nu hade medecin

Systan fick ja veta var en vätskefull "blåsa" som fanns på vänstra sidan på huvudet, stor var den också. 7*3*4. Alltså 7 centimeter på längden, 4 på tjockleken och 3 på brädden.

De dröjde innan ja fick prata med en nevrolog som begrep sig på detta och när jag väl fick prata med henne fick ja inte mycket hjälp. Hon skickade mig till linköping istället och när de kollat på röntgenbilderna, så var alternativet operation eller gå på medecin resten av livet.

Fick en tid upp till linköping för att prata med en specialist. Var där för nån vecka sen nu och då berättade han allt om systan och vad det var, och om alternativen man kunde göra åt den. Han rådde mig till operation för annars finns risken att systan blir större och att jag kommer få fler besvär av den. och medecinen jag äter nu är inte särskilt bra, och framförallt inte om jag tänker skaffa barn eftersom de finns en risk för missbildning på fostret, så ja operation bestämde vi oss för.

Nu är jag här, väntar på att de ska bli av. Vet inte riktikt när det bli av, inom 2 månader ialla fall.
Något jag fick veta av läkaren också att mitt dåliga minne kan bero på systan, all min huvudverk och trötthet förmodligen bero på den också. Så jag hoppas verkligen det blir bättre efter operationen.

Jo, en till undersökning till har ja faktiskt, ska kolla trycket i ögongloben. Om de är dåligt så är de för att systan klämmer på nått, och det är verkligen inte bra. Då går jag före i kön och måste opereras tidigare :/ Eller om ja känner av nått annat bli de tidigare.

Känns inte bra. Även om ja nu vet att de inte är farligt med systan jag har. Men nått som ligger och trycker på hjärnan är ju aldrig bra. och så fort det gället nått i huvudet får mig att bli mega orolig och nervös.


Men de kommer nog gå bra. De är duktiga i linköping
:/


Kommentarer
Postat av: Bea

oj det låter inte så bra :/ bra att anna tjattade på dig =) men då kan du vel ha haft den sen högstadiet? för då hade du ju mycket huvudverk.. hålle tummen att allt går bra =) kram

2009-01-08 @ 17:24:47
Postat av: anne

De kommer gå bra vännen. <3

2009-01-08 @ 23:57:36
URL: http://blogg.passagen.se/parada
Postat av: Sandra

Det kommer gå fint. Kirurgerna i Linköping är skickliga på operationer i huvudet.. tro mig, jag vet. De har räddat livet på ganska många av mina nära och kära.. ett av sveriges bästa sjukhus.

2009-01-12 @ 22:04:01
URL: http://rockgrodan.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0