Snipp snapp ...
Snipp snapp så var helgen slut. I torsdags kväll efter jobbet åkte jag upp till Johan och stannade där över helgen. Önskar jag kunde få somna och vakna upp brevid honom oftare. Hur som helst åkte hem tidigt igår eftersom jag
började jobba klockan två till nio. Var segt att jobba igår, jag hade mycket hellre legat framför tvn med johan och myst. Haft söndags mys helt enkelt. Slappat, gått en promenad och ätit nått gott men så är det.
Från och med nu så, ialla fall så länge jag får mycket jobb mitt i veckorna så ska jag säga nej till att jobba på helgerna. Ialla fall så att jag inte jobba mer än var tredje helg. Känner att jag måste få mer tid till vänner och Johan. Vännerna kan jag dock träffa på veckorna också efter eller före jag jobbar. Men helg är ju en annan sak, man kan hitta på roligare saker. Och Johan träffar jag inte alls ofta, det går två eller ibland fler veckor mellan varje gång vi ses oftast. Det är skit jobbigt.
Jag vet att det har varit mitt val. Först var det ju valet jag tog i sommras, att jag jobbade där nere hela 7 veckor och då kunde vi inte ses ofta. Men endå är jag glad att jag testade på det för nu slipper jag gå och grubbla på hur det skulle vatt. Jag tror det är viktigt, jätte viktigt att man inte låter kärleken vara ett hinder för saker man verkligen vill testa på. (Om det är sann kärlek så bestär den, visst?)
Visst jag kunde känna att jag ångrade mig under tiden jag var där nere men det känndes så mycket bättre när jag faktiskt klarat av det.
Men nu, nu är det en helt annan sak. Jag känner att jag måste jobba varje tillfälle det frågar eftersom jag inte vet när det blir jobb nästa gång. Men riktigt så är det inte, troligtvis kommer jag ha lika mycket jobba som jag har nu fram till vinter (Runt 3 till 5 dagar i veckan och nån helg) sen vet jag inte hur mycket det blir, men jag kommer få jobba extra om jag vill men kanske inte lika mycket.
Hur som helst
När jag tänker på hur det är så blir jag så fruktansvärt glad för att Johan står ut och låter mig göra mina val, att han stötar mig genom allt, speciellt under sommarn. Påmint mig om att det blir bättre efter sommaren. Och även om det inte blivit det nu så står han ut med att jag jobbar helger och att vi inte ses så ofta. Han är helt underbar min fina Johan som finns vid min sida speciellt just nu denna perioden i mitt liv. Nu efter skolan när jag tar alla mina stora beslut. Snart förhoppningsvis flytta och nått annat jobb närmare honom. Nästa år känner jag inte för att gå timvikarie såhär ovisst.
Jag är såå kär och lycklig :) Jag kan inte önska mig något finare än Johan, han är finast och världens bästa pojkvän.
